Stammen i genomskärning
Ytterst sitter barken och under den ett tunt levande lager, kambiet. Varje år lägger kambiet till ny ved inåt och ny innerbark utåt. Den ljusa yttre veden, splintveden, leder fortfarande vatten. Den mörka kärnan hos många arter, kärnveden, leder inte längre utan håller bara trädet upprätt.
Kambiet är ett lateralt meristem: dess delningar ger xylem inåt och floem (innerbark) utåt. Splintveden innehåller levande parenkymceller; när kärnved bildas dör de, kärl och porer blockeras och extraktivämnen ansamlas, så kärnveden är ofta mörkare och mer rötbeständig. Vedens anatomi studeras i tre snitt: tvärsnitt, radialsnitt och tangentialsnitt.
Barrved: nästan bara trakeider
Hos tall, gran och lärk består nästan all ved av en enda celltyp, trakeider. Det är långa ihåliga rör med spetsiga ändar som både leder vatten och bär trädet. Trakeiderna står i kontakt med varandra genom små ventiler, ringporer.
Trakeider utgör mer än 90 % av barrvedens volym. Vårvedens trakeider är tunnväggiga med vida lumen; sommarvedens trakeider är tjockväggiga och radiellt tillplattade. Barrved saknar kärl. Märgstrålarna är smala, vanligen en cell breda, och byggda av parenkymceller; hos tall, gran och lärk innehåller de också märgstråletrakeider. Tall, gran och lärk har hartskanaler kantade av epitelceller som avsöndrar harts.
Lövved: kärl och fibrer
Hos björk, ek och lönn är arbetet uppdelat. Vida rör, kärl, transporterar vattnet. Smala tjockväggiga fibrer ger hållfasthet. På ändträet syns kärlen som porer, och därför kallas lövved porig ved och barrved icke-porig.
Kärlen är uppbyggda av korta kärlelement med perforerade ändväggar. Den mekaniska vävnaden utgörs av libriformfibrer och fibertrakeider, lagringsvävnaden av parenkym. Vad gäller kärlens fördelning samlar ringporiga träslag (ek, ask) stora kärl i vårveden, medan kärlen hos strödporiga träslag (björk, lönn, poppel) är jämnt fördelade över årsringen.
Cellväggen
Varje cellvägg är skiktad som plywood. Cellerna limmas ihop av mellanlamellen, som är rik på lignin. Innanför finns en tunn primärvägg och sedan en tjock sekundärvägg i tre skikt: S1, S2 och S3. Det tjockaste skiktet, S2, bestämmer vedens egenskaper.
Mellanlamellen (ML) och primärväggen (P) behandlas ofta tillsammans som sammansatt mellanlamell. I sekundärväggen löper cellulosamikrofibrillerna i olika vinklar: S1 i ungefär 50-70° mot cellaxeln, S2 i 10-30°, S3 i 60-90°. Ligninkoncentrationen är högst i mellanlamellen och cellhörnen, men största delen av ligninmassan finns i sekundärväggen eftersom den är så mycket tjockare.
Reaktionsved
När en stam lutar rätar trädet upp sig med hjälp av särskild ved. Barrträd trycker upp stammen underifrån, lövträd drar den uppifrån. Den här veden har annan kemi och beter sig annorlunda vid förädling.
Barrträd bildar tryckved på den lutande stammens undersida: rundade trakeider med intercellularer, vanligen inget S3-skikt och klart mer lignin än normal ved. Lövträd bildar dragved på översidan, med ett gelatinöst G-skikt som består nästan helt av cellulosa och är fattigt på lignin.
Viktiga fakta
- trakeider i barrved
- >90 % av volymen
- trakeidlängd
- vanligen 2-4 mm
- väggskikt
- ML, P, S1, S2, S3
- mikrofibrillvinkel i S2
- 10-30°
Källor till kapitlet
- Азаров В.И., Буров А.В., Оболенская А.В. Химия древесины и синтетических полимеров: учебник. 2-е изд. СПб.: Лань, 2010.
- Sjöström E. Wood Chemistry: Fundamentals and Applications. 2nd ed. San Diego: Academic Press, 1993.
- Fengel D., Wegener G. Wood: Chemistry, Ultrastructure, Reactions. Berlin; New York: De Gruyter, 1984.
- Ross R.J. (ed.) Wood Handbook: Wood as an Engineering Material. General Technical Report FPL-GTR-282. Madison, WI: USDA Forest Service, Forest Products Laboratory, 2021.